När Yu Huas dubbelroman Bröderna publicerades i Kina 2005 och 2006 sålde den snabbt i miljonupplagor. Snart följde en hetsig budgivning om de internationella rättigheterna till de två böckerna, som även nominerades till Man Asian Literary Prize. Nu finns berättelsen om de två styvbröderna Song Gang och Skallige Li att läsa på svenska. Lin Engdahl tecknar en bild av Yu Huas författarskap från debuten fram till idag.

När Yu Hua, född 1960, är sex år gammal iscensätter Mao Zedong kulturrevolutionen. Han är för ung för att personligen drabbas av de följande årens intensiva politiska kampanjer men hans föräldrar, som båda arbetar som läkare, attackeras och den unge Yu Hua får i likhet med många andra ungdomar ta vara på sig själv. Kampanjen, som kommer att pågå fram till Maos död 1976, berövar dock honom möjligheterna till en högre utbildning.
1978 börjar Yu Hua arbeta på en tandläkarmottagning. Han är missnöjd med arbetet och avundas tjänstemännen vid stadens kulturbyrå. Kulturarbete framstår för honom som en sinekur. Till The New York Times säger han senare: ”Man kunde arbeta hårt och vara fattig som tandläkare, eller så kunde man visserligen vara fattig, men göra ingenting och arbeta på kulturbyrån. Jag bestämde mig för att jag ville slå dank som arbetarna på kulturbyrån och bli författare.” Drömmen om ett mer avspänt liv kommer snart att bli verklighet; Yu Huas första novell publiceras 1983 och han tilldelas ett skrivbordsjobb på Haiyans kulturbyrå. Ett par år senare antas han till en kurs i kreativt skrivande vid Lu Xun-institutet i Peking. Genom utbildningen blir han del av en högre litterär krets. Flera av hans klasskamrater och lärare tillhör Kinas lovande eller redan etablerade författare. 1991 återvänder han till sin hemprovins som medlem i det kinesiska författarförbundet.

Först efter kulturrevolutionen blir det möjligt för Yu Hua att verkligen läsa böcker, kinesiska verk som varit förbjudna trycks upp igen och förlagen börjar återigen introducera utländsk litteratur. 1986 kommer Yu Hua i kontakt med Franz Kafkas författarskap, vilket blir en brytpunkt i hans skrivande. Han tar intryck av Kafkas sätt att porträttera den isolerade och fjättrade individen. Influenserna är tydliga i Shiba sui chumen yuanxing (”Att bege sig ut på långresa som artonåring”) som även kommer att bli Yu Huas litterära genombrott då den publiceras i Beijing wenxue (”Pekings litteratur”) 1987.
Under sina första författarår anses Yu Hua tillhöra det litterära avantgardet. Hans tidiga prosanoveller präglas av en experimentell stil, där han aktivt arbetar med att luckra upp den traditionella berättelsens form i fråga om tidsföljd, berättarperspektiv och rumslighet. Även våldstematiken löper som en röd tråd genom novellerna. Med klaustrofobisk detaljrikedom och med ett språk som ibland närmar sig det lyriska skildras här brutala och ofta oförklarliga händelseförlopp. I ”Shijiubaliu nian” (”1986”) utsätter en man sig själv för tortyr och självkastrering med en rostig handsåg. ”Gudian aiqing” (”Klassisk kärlek”) skildrar hur människor styckas upp och säljs som mat under en period av svår svält. I ”Siwang xushu” (”En berättelse om döden”) sliter en ilsken folkmassa en lastbilschaufför i stycken då han kört ihjäl ett barn. Huvudpersonerna i avantgardenovellerna är återkommande abstrakt gestaltade. Läsaren får exempelvis inte tillgång till personernas tankar och känslor. Trots att stilen snarare är registrerande än gestaltande blir läsningen drabbande och omskakande. Effektfullt speglar novellerna en verklighet där varje individ är en potentiell kontrarevolutionär, och där rädslan och misstron leder till fullständig isolering och ensamhet.

När Folkets befrielsearmé beskjuter studentdemonstranterna den 4 juni 1989 förändras nästan allt i Kina, också litteraturen. Den experimentella litteraturen förlorar sin plattform när tidningar, tidskrifter och förlag tvingas att stänga ner. Samtidigt blir de känsliga frågorna som inte får behandlas allt fler. Med 1990-talets ”postpolitiska” backlash, med ökat fokus på ekonomisk utveckling och marknadstänkande, minskar också intresset för experimentell litteratur. För att vinna tillbaka sina läsare gör Yu Hua, precis som många andra författare, stilmässiga förändringar i sitt skrivande. 1992 skriver han sin första bästsäljare, Att leva (utgiven på svenska 2006). Fyra år senare publiceras romanen En handelsman i blod (utgiven på svenska 2007) som också den blir en försäljningssuccé. Yu Hua har sagt att han under 1990-talet kände mindre behov av att utmana den statliga propagandan, istället ville han skildra det vanliga livet på landsbygden och i småstäderna.
Primärhistorien i Att leva utgörs av att berättaren återger minnet från när han reste omkring på landsbygden för att samla in gamla folkvisor. En tidig sommardag, då han vilar under ett träd, hör han en bonde tala till sin oxe. Snart visar det sig att den gamle mannen bär på en historia, som börjar med att han som ung godsägarson på 1940-talet drar vanära över sin familj och tvingar deras liv i en oväntad riktning. Mot bakgrund av Kinas moderna historia får läsaren sedan följa familjens fortsatta öde.
Även En handelsman i blod tar avstamp i det sena 1940-talet och utspelar sig i södra Kina. Under Stora språnget omskolas romanens huvudperson Xu Sanguan till stålverksarbetare. Efter att de kollektiva bespisningarna har stängt och den större delen av skörden förstörts av en översvämning inträffar en stor svält där han och familjen nästan dukar under. När kulturrevolutionen kommer till staden drabbas familjen åter av flera olyckor: Xu Sanguans fru anklagas i en väggtidning för att vara prostituerad och hans äldsta söner skickas till landsbygden för att omskolas hos fattigbönderna. När hans familjemedlemmar svälter, drabbas av olyckor och är sjuka går Xu Sanguan till stadens blodgivningscentral. För att överleva säljer han blod – trots att det är ett stort stigma.

Med En handelman i blod, och även i Att leva, övergår Yu Hua stilmässigt till en mer traditionsbunden realism. Till skillnad från de tidigare novellerna är de båda romanerna skrivna ur ett kronologiskt perspektiv och på ett rakt språk. Trots det ofta tunga innehållet är berättelserna rika på humoristiska dialoger och överdrifter. Båda romanerna har överlevande som övergripande tema, och skildrar kampen för inte gå under i samband med historiens katastrofer. Att leva och En handelman i blod belyser inte bara mästerligt vanligt folks vardag under känsliga perioder i folkrepublikens historia, utan undersöker också på ett nyanserat sätt samhällsnormer och konflikter. I En handelsman i blod skiljer till exempelvis föreställningarna kring kroppen och blodet byborna från stadsborna; byborna överger en mer traditionell konfuciansk uppfattning om kroppen till förmån för synen på den egna kroppen som ett kapital. Bybornas föreställningar aktualiserar frågor om alienation och reifikation. Handeln med blod gör Xu Sanguan och byborna till splittrade subjekt, vilket yttrar sig genom fysisk ohälsa men även genom att de ser blodet som någonting laddat med egna förmågor: blodet är ett externt objekt som producerar styrka, manlighet och rikedom.

Också i Bröderna, som nyss har utkommit på svenska, gör sig samhällsförändringarna ständigt påminda. Romanen sträcker sig från kulturrevolutionsårens ideologiska dogmatism fram till 2000-talets råkapitalism. I en intervju i Karavan nr 4/2012 beskriver Yu Hua Bröderna som ett möte mellan två tidsåldrar, där ”vansinne, undertryckta instinkter och grymma människoöden” möter ”kullkastade moraliska värderingar, ytliga lustar och otrolig mångfald”.
Romanen, som ursprungligen gavs ut i två volymer, följer styvbröderna Song Gang och Skallige Li. De är varandras motsatser: Song Gang är den försynte intellektuelle medan Skallige Li är den sexfixerade, hårdnackade entreprenören. Ändå står de föräldralösa bröderna upp för varandra i vått och torrt – fram till den dag då de förälskar sig i samma kvinna.
Innehållet Bröderna är uppskruvat och överdrivet. 1990-talets realism har slagit över i en grotesk stil, med huvudsakligt fokus på kroppen, könet och dess funktioner. Bröderna inleds bokstavligen på toaletten, då Skallige Li sitter på sin förgyllda toalettstol och fantiserar om att bränna tjugo miljoner dollar på en rymdresa. Snart återkallar han minnet av en annan, betydligt enklare toalett, och hur han som fjortonårig inledde sin karriär. Han blev känd som ”Stora stjärtkungen” eftersom han tjuvkikade på kvinnors rumpor och sedan mot betalning detaljerat återgav dem för andra män. Skallige Li konstaterar att ”på dagens toaletter kan man inte ens med periskop få syn på kvinnostjärtar, men på den tiden var det bara en tunn vägg som skilde herrtoaletten från damtoaletten, (…) när kvinnorna på andra sidan väggen kissade och bajsade hördes vartenda ljud mycket tydligt och så fantasieggande att om man då fylld av lusta stack ner huvudet där man borde sänka ner rumpan och samtidigt höll ett stadigt grepp om träribban, tog spjärn mot barriären med benen och magen och trotsade stanken som fick ögonen att tåras och maskarna som krälade runt där nere, då stod man i samma position som en tävlingssimmare som just ska kasta sig i vattnet, och ju djupare ner man sänkte sig ner, desto bättre överblick fick man över stjärtarna.” I den här stilen fortsätter det, nästan 700 sidor framåt. Visst finns det roliga episoder i Bröder men de dränks i den stora textmassan, i likhet med intresset att följa romankaraktärerna och den havererade samhällsutvecklingen.

En större läsupplevelse är den senaste romanen, Diqi Tian (”Den sjunde dagen”) från 2013. Även där går Yu Hua hårt och satiriskt åt samtiden. I berättelsen följer läsaren Yang Fei, som vid fyrtioett års ålder hastigt dör i en gasexplosion. Fattig och ensam kan han inte finansiera en gravplats och tvingas istället mållöst vandra omkring i ett sorts limbo. Under sju dagar möter han själarna från personer han förlorat. Genom mötena återupplever läsaren inte bara Yang Feis livsöde utan även folkrepublikens. Romanen skildrar ett samhälle som präglas av såväl masspsykotisk konsumtionskultur som korruption – något som följer medborgarna ända in i döden. I inledningskapitlet, då Yang Fei väntar på att kremeras, befinner sig de välbärgades själar i ett särskilt VIP-område med bekväma stolar och väntar på den importerade kremeringsugnen, medan de redogör för hur deras aska kommer att transporteras i exklusiva urnor till gravplatserna på bergstoppar med havsutsikt och ekologiska gravstenar. Dock får de inte samma kungliga bemötande som stadens borgmästare, som får högsta prioritet och bästa service när han hastigt dör i samband med ett sexuellt möte med en ung modell – även i döden trumfar politisk makt pengar.

Sedan debuten har Yu Hua publicerat fem romaner, sex novellsamlingar och tre samlingar med essäer. Hans böcker har översatts till mer än tjugo språk och hans författarskap har belönats med såväl kinesiska som internationella priser. Han var till exempel den förste kinesiska författaren att belönas med James Joyce Foundation Award 2002.
Yu Hua är i dag en av de viktigaste kinesiska författarrösterna och ett exempel på en kulturutövare som öppet kan uttala sig om känsliga ämnen – åtminstone för en utländsk publik – men ändå bo kvar i Kina, till synes utan att bli utsatt för repression. Han skriver till exempel återkommande om censur, korruption och bristen på demokrati. I essäsamlingen Kina med tio ord från 2010 redogör han öppet för sina upplevelser under våren 1989. Å andra sidan har denna bok inte publicerats i Kina.

LIN ENGDAHL

***

BÖCKER AV YU HUA PÅ SVENSKA
Att leva. Övers. Anna Gustafsson Chen (Ruin, 2006). Roman.
En handelsman i blod. Övers. Anna Gustafsson Chen (Ruin, 2007). Roman.
Kina med tio ord. Övers. Anna Gustafsson Chen (Natur & Kultur, 2013). Essäsamling.
Bröderna. Övers. Britta Kinnemark (Wanzhi, 2017). Roman.

NOVELLER AV YU HUA PÅ SVENSKA
”En berättelse om döden”. Övers. Anna Gustafsson Chen. Ingår i antologin Kina berättar: Solskenet i munnen (Bokförlaget Tranan, 2003).
”Plommonblommor av blod”. Övers. Perry Johansson). Novell publicerad i Karavan nr 1/2003.